fredag 3 januari 2014

Livets resa

En fin text om hoppfullhet i sorg och saknad. Begravning. Sorgligt och fint, värdigt och jobbigt på samma gång. En salig blandning av känslor och tankar surrar omkring. Livets förgänglighet gör sig påmind. Än en gång. Vi vet inte vad som finns framför oss. Det vi vet är det vi har här och nu. 

Jag vet inte vad som händer när döden kommer. Men jag får en klarare bild varje dag. Den bild jag vill ge mina barn när de undrar. Den bild jag önskar är sann. Jag kommer att dela denna bild med er inom kort, men så länge tar jag hjälp av Lars Demian.  Han beskriver mycket av det jag också tror på, i sin fina visa om den andra sidan.

Mina tankar går till familjen. Tro, hopp och kärlek. 

Här slutar jag min resa
På gränsen till ett annat land
Jag känner mig så trött
Så sliten och så nött
Men jag ser ljus på flodens andra strand

Där får jag vila, där får jag frid
Där kan jag glömma min trötta kropp
Dagen syns ej mer
Snart går solen ner
Men på andra sidan floden går den opp

Kära kamrater, spara era tårar
Ingen gråt min vän
Det är inte nå Adieu
Det finns inget som kan dö
Det är farväl vi ses snart igen

Så drick ett glas för mig
Höj en skål för all vår kärlek
Låt mitt minne sorglöst förbli
Det är inget ont som sker
Låt Livet trösta er

På andra sidan floden blir jag fri

Framför mig slutar vägen
Över mörkret går en lysande bro
Jag har varit här förut
Jag har kommit hem till slut
Här på andra sidan floden vill jag bo


"På den andra sidan" av Lars Demian (Pank 1990)

1 kommentar:

  1. Tårarna rinner. Läser din blogg och beundrar ditt sätt att skriva och se på livet. Texten ger en bild av min tro och vill ha känsla, nått som gett mig frid när stunder varit jobbiga eller när någon nära fått lämna oss.
    Tänker ofta på dig och dina riktigt nära, hoppas att din och er strid går vinnande ut. Dock kan jag inte tänka mig nått annat från dig med din livs energi och jävlarannama.

    SvaraRadera